Så var vi i maj. Denna härliga vårmånad som kan innebära allt från snö till premiärdopp i sjön.

I fredags var vi inte och lyssnade när kören sjöng in våren, som vi brukar göra. Det var synd men vi var upptagna med annat. Något mindre kul... bära soffa!!!

Min faster hade beställt en soffa på MIO och den var klar för leverans i fredags. Glada i hågen körde jag och P till affären med släpkärran efter bilen. Allt gick bra först. Soffan fanns där den skulle vara. En trevlig kille på lagret hjälpte P att få den på kärran. Jag köpte en kudde och allt var bara bra :-)
Men när soffan kommit upp på kärran sa jag:
- Oj, vad den ser stor ut. Kan den här få plats i hissen?
- Japp, sa P.

Vi åkte till faster, skulle precis baxa av soffan från kärran, när jag kom med den strålande idéen att mäta soffan och hissen. P mätte och konstaterade att hissen var mindre än soffan....

-Nåja, det går nog om man lutar den och skickar soffan ensam i hissen.
Soffan kom ner från kärran in i trapphuset, knappt, för där är trångt. Efter en lång stund bökande och knökande kom soffan in i hissen... nästan... Det skulle behövs en halvmeter bredare och halv meter högre hiss.

-Nej!!! Vad ska vi göra nu???? sa vi och gnuggade våra geniknölar.

Jag fick ta hissen upp till faster, som bor på våning 4, och förklara läget.

Efter telefonsamtal till folk vi känner, som kanske kunde hjälpa oss att bära soffan upp för de ruskigt smala trapporna, kunde vi konstatera att ingen var hemma denna valborgsmässoafton. :-(
Jag funderade på om jag skulle orka  bära tillsammans med P, men det kändes hopplöst.

P travade iväg till ett näraliggande torg och försökte få tag på bärhjälp. Men ingen hade tid. Då kom en yngre kille ut genom porten. P frågade om han kunde hjälpa till.
-Jag kan försöka, men tror inte det går. Jag fick köpa en mindre soffa, sa han...

P och killen försökte, men soffan var för stor för trappan. Så tråkigt!

Ett sista försök, betämde vi oss för. Vi tog bort all förpackning runt omkring soffan. Sedan tog jag till mina reservkrafter och sa, att vi försöker en våning i alla fall. Fastnar vi, så fastnar vi.
Oj, va trångt det var. Det var mindre än en centimeter till godo på vissa ställen och vilket besvär det var att svänga på rätt ställe. Men när vi slutligen var uppe, efter att ha bankat till alla dörrar på vägen upp, och med svetten lackande, kändes det som en stor seger!!! Soffan var på plats!!! Den är jättesnygg tycker jag, och det tycker faster också. Om den någon gång ska från den lägenheten, tänker jag INTE göra det :-)

Soffan heter Vardag och ser ut så här:

Faster har valt färgen på bilden och även de armstöden. Jätteskön att både sitta och ligga i. Ja, det var läge att göra det efter den prövningen :-)

Hon har ett nytt soffbord också, som jag tycker passar mycket bra till soffan. Det är Annika från Jysk.

Nu är det bara lite tavlor som ska hängas upp  i lägenheten och sen är som om faster bott där hela tiden :-) Hon trivs och det är det viktigaste.

I går var det varmt och skönt på altanen. Jag satt ute och njöt en stund. Björkarna har fått musöron och gräset är grönt. Härligt!

Jag har inte planterat i krukorna på altanen ännu. Hoppas hinna det i veckan.

Framme på trappan blommar pensérna så fint.

I dag har jag skurat och det luktar så gott såpa. Härligt!!!

Min bil har varit hos "doktorn" och fått nya delar. Nu ska den förhoppningsvis gå att köra även längre sträckor än en mil, utan att jag behöver fylla på vatten. Dyrt, men behövligt.

Nu ska jag umgås med min förkylda man. Ha en fin kväll!!!