Nu vet jag vad som är fel...
Jag har ett tag misstänkt att jag har just kroniskt trötthetssyndrom och i går fick jag det bekräftat.
Det känns lite kluvet att få diagnosen. Först är det ju aldrig kul att få reda på att man har en kronisk sjukdom. Men det känns som en lättnad att veta vad det beror på att man mår dåligt. Det känns också bra att få veta att det verkligen är en sjukdom. Jag är alltså inte trött och sjuk för att jag är lat. Det hjälper inte att skärpa sig, för att orka mer.
Ibland känner jag mig så onyttig, att jag inte orkar göra allt som andra gör. Men nu vet jag ju vad det beror på.
Sjukdomen jag har kallas alltså för kroniskt trötthetssyndrom CFS eller ME. Det är en neurlogisk sjukdom.
Jag ska få B12 sprutor 10 gånger och sedan äta B12 i tablettform. Jag ska också äta folsyra. Förhoppningsvis ska jag må bättre av detta. Om sex veckor är det återbesök på mottagningen igen.
I dag har jag sovit nästan hela dagen. Det var så jobbigt igår med bilkörning, läkarbesök mm. Jag måste inse att jag ska sova när jag är trött och inte strunta i kroppens signaler.
Det här var inget kul inredningsinlägg, men det är en stor del av mitt liv och därför vill jag dela med mig av det.
Då var det så då! Ja, vad säger man... Men visst är det är mycket bättre att få veta vad det beror på än att undra. Lättare också för omgivningen att förstå när man har ett namn på sjukdomen.
Hoppas att du kanske får lite hjälp i alla fall även om du inte blir helt frisk. Ta hand om dig och vila och sov när du behöver det. Kanske mår du lite bättre emellanåt då.
Kramar i massor!
Hej! Förstår hur du känner dig....Har själv en typ av reumatisk sjukdom som jag gick alldeles för länge med innan jag till slut fick en diagnos. Även om det var jobbigt att inse hur sjuk jag verkligen var (och kommer att vara resten av livet)var det en oerhörd lättnad att få bekräftat att det faktiskt var något fel på mig och inte inbillning, vilket en del, både läkare och andra till slut ville få det till. Jag var också erhört trött pga sjukdomen. Nu mår jag mycket bättre, men har också lärt mig att lyssna bättre på mig själv och se till att vila när jag behöver.
Hoppas att du kommer att må bättre med behandlingen! Önskar dig en trevlig helg och en fin alla hjärtans dag! Kram Johanna
Oj då! Men så bra att de kom på vad som är fel! Hoppas verkligen att behandligen hjälper. Jag kan själv sova nästan hur mycket som helst och vet hur det känns att uppfattas som lat. Men man har ju bara olika stort behov av att sova...
Hur kom det sig att du började misstänka kronisk trötthet?
Kram
MissStorm
Jaa, vad säger man... Jag förstår vad du menar när du skriver att det är tveeggat att veta - skönt att veta varför man är så hängig, men tråkigt att få bekräftat att det ofta är en livslång sjukdom.... förhoppningsvis går forskandet frammåt även här..
Själv är jag sjukskriven sedan oktober 2007 för utbrändhet, sedan ett år jobabr jag 50%. Jag är fortfarande fruktansvärt trött o håller jag igång en hel dag får jag vila i två... Jag har atgir en massa blodprover mm men ala prover är "bra". Jag blev vidareskickad till psykiatrin och satt på två olika depresionspiller... Förra veckan när jag var där hade jag så stora förhoppningar på att NU skulle de verkligen gå vidare med detta eftersom medicinerna inte har hjälpt speciellt mkt... Kontentan av besöket blev att vi skulle öka medicinerna... jag var så ledsen den dagen. Jag frågade även om ME och svaret jag fick var att de utbrändheter som inte går över kallas då för Kroniskt trötthetssyndrom..... Ju mer jag läser på nätet, ju mer övertygad blir jag att 1. hon har fel och vet inte speciellt mkt om det, 2. Jag MÅSTE försöka gå vidare med detta... Enda sättet verkar vara remiss till Gottfrieskliniken.. synd bara att jag bor i SMåland sedan 3 år tillbaka.. innan dess i Västra Götaland...
Kram på dej och lycka till! Förlåt för mitt urhasplande.....
